Det där obehagliga illamåendet kom tillbaka igår.. Tanken på vad jag gjort och inte gjort under gårdagen får mig att känna mig så missnöjd med mig själv. Alla desssa självdestruktiva tankar som far runt i huvudet gör mig snart galen! Jag vet att jag inte borde tänka som jag gör, men ändå gör jag det. Kan inte kontrollera mina egna tankar och det gör mig rädd..
Blir stressad av ingenting nu förtiden, blir stressad av bara tanken på att det kommer en morgondag, blir tillochmed stressad av att enbart kolla på klockan och se att den är fem i tolv t.ex. Under de fem minutrarna som måste gå innan klockan blir tolv, sitter jag och kallsvettas.. Det är inte normalt att bli stressad av sånna saker? Fan vad jag hatar detta, vill bara ha tillbaka mitt gamla liv!!!!
Satte mig ner igår och skrev det där efterlängtade brevet, brevet som förhoppningsvis kommer ge mig ännu en person vid min sida, lite mer hjälp & förståelse.. Idag är uppgiften att köpa frimärke och lägga brevet på posten. Om mitt psyke nu klarar av det vill säga. Jag hoppas så innerligt på att jag klarar av att posta det och att mottagaren är villig att hjälpa.
Måste försöka rensa tankarna tills ikväll, ska ut med mina små gullegrisar och röja gärnet på palace! Får dock se hur pepp jag är ikväll, utgång ska det bli i vilket fall som helst. Får helt enkelt göra det bästa av situationen..
1 kommentar:
Alla går igenom mörka passager i sitt liv. På ett eller annat sätt och vid olika tidpunkter. Det finns jourhavande medmänniska att ringa till eller jourhavande präst eller varför inte BRIS om du nu inte vill söka hjälp? Skolsyster eller kuratorn på skolan? Din mentor? Bara att få en utomstående som lyssnar kan vara läkande. Kram och lycka till!
Skicka en kommentar